In this study the opioid buprenorphine was given to 8 clinically healthy goats. The pharmacokinetics and behavioral effects were studied. Injections of buprenorphine, 0.02 mg/kg body weight was given both intramuscularly (i.m.) and intravenously (i.v.) with a cross over design. The results showed a short half-life of the drug in the plasma, 65.9 ± 17.4 min (mean ± SD), after i.v. injection.

Today there are no analgesic drugs approved to be used in goats. Drugs approved for use in other species are consequently being used without knowing the pharmacokinetics of these drugs in goats. The purpose of this study was to investigate the pharmacokinetics of the opioid butorphanol when given subcutaneously in goats. Subcutaneous administration might extend the half-life compared to intravenous or intramuscular administration. Eight clinically healthy, non-pregnant 6 months old female goats were used.

The retrospective part of this study evaluates the susceptibility patterns of bacteria isolated from blood in critically ill foals in Sweden. The most commonly obtained bacteria were Actinobacillus spp. (38 %) and Escherichia coli (27 %). Trimethoprim-sulphonamide (TMS) had good efficacy against most gram negative bacteria with the exception of Klebsiella spp. Among 17 Escherichia coli isolates 94 % were susceptible to trimethoprim-sulphonamide whereas all 24 isolates of Actinobacillus spp.

Det har inte forskats lika mycket angående smärta och smärtlindring på häst som på smådjur och människa. Men i takt med att hästen övergått till att bli ett sällskapsdjur och det utförs fler och mer avancerad kirurgiska ingrepp så har intresset för smärtlindring till häst ökat. Opioider är en substansgrupp som använts för smärtlindring hos människa i århundraden och även (om än under mycket kortare tid) hos smådjuren och som ger kraftig smärtlindring. Användningen av opioider till häst har dock varit begränsad på grund av rädsla för biverkningar (framför allt excitation).Metadon är en syntetisk opioid som används till häst. Det finns dock inget metadonpreparat registrerat för häst och användandet sker därmed off label.

Atopisk dermatit (AD) är en kliande, inflammatorisk hudsjukdom som beror på allergi. Det är en av de vanligaste orsakerna till hudsjukdom hos hund. Många inflammatoriska mediatorer har påståtts spela en roll i patogenesen av atopisk dermatit, och den viktigaste vasoaktiva mediatorn är histamin. Farmakologisk behandling av AD inriktar sig på symtomen där glukokortikoidbehandling är vanligast och effektivt men tyvärr förknippad med många biverkningar. Kompletterande läkemedel som till exempel antihistaminer behövs därför.

Opioidplåster avsedda för humant bruk används idag även för smärtlindring av djur eftersom det inte finns några registrerade veterinärmediciniska opioidplåster. För humant bruk finns plåster innehållande fentanyl och buprenorfin. Syftet med litteraturstudien var att granska studier i Farmakokinetik och dynamik för att undersöka den vetenskapliga grunden för användningen av opioidplåster till djurslagen hund, katt och häst. Plåster kan vara ett sätt att administrera läkemedel transdermalt till den systemiska cirkulationen. Avsikten med plåster är att uppnå jämna koncentrationer i plasma (steady state) som varar under den tid som plåstret finns på plats, vanligen 72 h för människa. Vid användningen av fentanylplåster uppnåddes steady state hos människa efter 14 h.

Itraconazole is a third generation azol, a fungicide which acts by inhibiting ergerosterol synthesis in the fungal cell membrane, and thereby disturbing fungal regeneration. It has proven to be less toxic, to have a broader spectrum of activity and to be more potent than its predecessor ketoconazole. Itraconazole is only available in therapheutics approved for human use. Pharmacokinetic studies has been performed in humans, dogs, cats and laboratory animals. Although itraconazole has been used tentatively with good effect against fungal infections in horses, no pharmacokinetic studies have yet been done.

Maligna tumörer är något som drabbar såväl djur som människor över hela världen. Därför har stora ansträngningar lagts på att kartlägga mekanismerna bakom en av nyckelparametrarna för tumörtillväxt, tumörangiogenes. Studier har visat att tumörcellerna själva kan inducera neovaskulatur genom ökat uttryck av pro-angiogena faktorer, så som endotelial tillväxtfaktor och angiopoeitin-2. Anti-angiogenesterapi, i form av olika antikroppsderivat, riktar sig fram för allt mot de signalvägar som involverar pro-angiogena faktorer i ett försök att stävja tumörens tillväxtresurser. Idag används främst monoklonala antikroppar, var för sig, tillsammans eller i kombination med kemo- och/eller strålningsterapi. Tyvärr är anti-angiogenesresistens är ett växande problem, troligen relaterat till både adaptiva och inbyggda resistensmekanismer hos de tumörceller som behandlas.

Bensylpenicillin är den mest använda antibiotikan till häst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurägare är framförallt bensylpenicillinprokain, men många hästar får kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda så som skakningar eller nervositet, men kan också bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att använda för att minska risken för biverkningar och öka djurvälfärden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid är ej önskvärt då det antibakteriella spektrat då vidgas.

Tramadol är en centralt verkande opioid vars smärtlindrande effekt främst anses bero av två mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men även en inhiberande effekt på återupptaget av och en stimulerande effekt på den cellulära frisättningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn är 10 gånger lägre jämfört med kodein och 6000 gånger lägre jämfört med morfin.